Projekt Återbruk
Går det att återbruka gamla byggdelar?
Faktum är att ingen riktigt vet det. Att ta tillvara på inredning som till exempel innerdörrar, blandare och element är ju inte så svårt. Är sakerna i bra skick, fungerar och någon vill ha dem är det en enkel sak att skruva ner och ge en ny plats. Men själva byggmaterialen i en fastighet? Går det att återanvända betong, stål och tegel? Material som har mycket stor klimatpåverkan när de nyproduceras.
Återbruksrivning på Drottninghög
I januari 2020 började vi riva tre flerfamiljshus på Grönkullagatan på Drottninghög för att ge plats åt det nya Stadskvarteret. I samband med rivningen kartlägger vi processen för återbruk av olika byggmaterial samtidigt som vi söker svar på frågor som:
- Vad skiljer en återbruksrivning från en traditionell rivning?
- Har materialet rätt dimensioner och hållfasthet för att kunna användas på nytt?
- Klarar materialet dagens krav på kemikalieinnehåll?
- Var ska materialet förvaras i väntan på ny användning?
- Hur löser man behovet av garantier för återbrukat material?
- Hur kan vi ställa krav i upphandlingar som leder till ett ökat återbruk framöver?
Helsingborgshem vill bidra till minskad klimatpåverkan, bättre resursanvändning och minskade avfallsvolymer i branschen. Vi vill testa och lära oss mer inom cirkulärt byggande för att kunna återbruka i större skala framtiden.
Vad återbrukar vi från Grönkullagatan?
Tegel
Vi återbrukar en av tegelfasaderna från Grönkullagatan. Att återbruka tegel sten för sten har utförts tidigare med mer eller mindre bra resultat, beroende på kvalitet på sten och fog. Vi vill utvärdera en ny metod, att återbruka teglet i block. Vi har sågat ner teglet i sektioner om ca 0,25 kvadratmeter och fått positiva resultat från hållbarhets- och beständighetstest. Teglet kommer att muras upp på en av Stadskvarterets nya fasader. Det blir en fin mönstermurning så att alla förbipasserande kan se skillnad på det nya och gamla teglet.
Betongelement
Vi demonterade även betongeIement på Grönkullagatan. Betongelementen ska testas och återbrukas inom ramen för EU-projektet ReCreate. ReCreate har som mål att ta reda på hur använda betongelement kan återbrukas i nya byggnader på ett ekonomiskt lönsamt sätt.
I projektet deltar universitet och regionala kluster i fyra länder: Finland, Sverige, Nederländerna och Tyskland. Under en fyraårsperiod, med start i maj 2021, kommer alla nationella kluster att genomföra egna pilotprojekt där de demonterar prefabricerade betongelement och återbrukar dem i nya byggnader. Projektet har beviljats 12,5 miljoner euro från Horisont 2020; EU:s ramprogram för forskning och innovation. I Sverige består klustret av KTH (Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm), Helsingborgshem och Strängbetong. Fler aktörer är delaktiga i projektet genom att de upphandlas av Helsingborgshem; exempelvis för uppförande av pilotprojekt.
ReCreate utvecklar övergången till cirkulärt byggande genom att undersöka de systemförändringar som behövs i hela processen, från rivning till design av ny byggnad. Projektet studerar hur betongelement kan återanvändas som byggdelar igen i stället för den vanligaste lösningen att krossa betongen och använda den som fyllnadsmassor.
Den svenska projektpiloten kommer vi bygga på Drottninghög. Det blir en mindre byggnad där vi under H22 City Expo berättar om ReCreate, betongens återbruk samt designidéer för hur nya boenden kan byggas med återbrukade betongelement framöver. Byggnaden består av demonterade betongelement från både Drottninghög och andra rivningar i Helsingborg. Vi ger också sekundära betongelement från fabriksproduktion en andra chans. Byggnaden består även av andra återbrukade betongdelar såsom fönster och dörrar. Vi bygger demonterbart och vi kommer efter H22 City Expo testa att sprida vidare byggdelarna för fortsatt återbruk. Men först vill vi under H22 sprida kunskap och inspirera fastighets- och byggbranschen till fortsatt utveckling inom återbruk.
 | This project has received funding from the European Union’s Horizon 2020 research and innovation programme under grant agreement No 958200. |
Trappräcken
Trappräcken från trapphusen blir växtstöd på fasaden till det nya parkeringshuset Drottningen. Vi blästrar och galvar trappräckena innan de monteras på fasaden. Här sätter vi också upp fågelholkar som elever från klass 4 på Drottninghögskolan tillverkat tillsammans med sin slöjdlärare. På växtstöden kommer klättervildvin, med vackra årstidsskiftningar, att växa. Sammantaget blir detta ett vackert och intresseväckande inslag i gatubilden.
Diskbänkar
Ett fåtal diskbänkar i rostfritt stål och i gott skick återanvänds i Stadskvarterets gemensamhetslokal. För att fler diskbänkar skulle kunna återanvändas hade vi behövt anpassa de nya lägenhetsköken efter dessa redan vid ritbordet. En lärdom att ta med sig inför framtida projekt.
Vi hoppas att erfarenheterna från rivningen av husen på Grönkullagatan ger kunskap och insikter som både vi själva och bygg- och fastighetsbranschen i stort har nytta av. Det vore kul om andra aktörer inspireras och också börjar testa sig fram så att det blir ett större driv i denna fråga.