För den som vill ge nytt liv åt ett lite grått 1960-talsområde finns det många fällor att gå i. Men Helsingborgshem är inne på rätt spår i sitt arbete med Drottninghög. Det menar Ola Thufvesson, expert på platsutveckling.
För att förstå vilka utmaningar det finns med att förändra ett område som Drottninghög får vi gå över 50 år tillbaka i tiden. Det rådde stor bostadsbrist i Sverige och med syftet att få fram en miljon nya bostäder på tio år beslutade riksdagen om långvariga statliga lån till bostadsbyggande. När det så kallade miljonprogrammet var färdigt 1975 hade en lång rad nya bostadsområden kommit till. Ett av dessa var just Drottninghög.
Men många av de nya områdena drabbades snart av problem. Universitetslektor Ola Thufvesson vid Lunds universitet Campus Helsingborg, berättar att flera misstag gjordes under arbetet med miljonprogrammet.
– Man hittade en standardlösning för byggande och sedan massproducerade man bostäder som skulle passa ganska bra för många, men som inte passade riktigt bra för någon.
Dessutom var områdena anpassade för bilburna människor, inklämda mellan stora trafikleder med stora parkeringsplatser som gjorde den yttre miljön tråkig.
– Så allt fungerade bra i kanske tio år, men sedan började många som hade möjlighet att flytta därifrån. Bland dem som blev kvar var många arbetslösa, pensionärer och ensamstående med barn, förklarar Ola Thufvesson.
Han har forskat kring hur en plats utformning och vilka människor vi har omkring oss påverkar vår kreativitet och hur vi mår. Den som blir boende i ett område som inte är populärt hamnar i en nedåtgående spiral.
– De här områdena byggdes en gång i tiden för folk som åkte därifrån på dagarna och blev stimulerade någon annanstans. Men många som bor där idag har en helt annan livssituation. De tillbringar nästan all sin tid i området och träffar bara andra i samma situation.
Blandade boenden en lösning
Men vad ska man då göra för att ett område ska bli roligare att bo i? Ola Thufvesson nämner byggande av flera olika sorters bostäder i en och samma stadsdel som en lösning.
– Du ska inte behöva flytta till ett annat område för att du får förändrade omständigheter. Och byggs bostadsrätter och småhus kommer folk också ha större möjlighet att påverka sin närmiljö. Många hyreshusområden ser ut precis som när de byggdes.
Mycket av det gamla kan få finnas kvar om man samtidigt tonar ned det gråa genom att bygga nytt och roligt runtomkring. Att som Helsingborgshem tänka på att hålla nere hyrorna på de nya bostäderna är viktigt, eftersom det gäller att ta hand om dem som bor i området idag.
– Varje upprustning riskerar att bli ett problem för den enskilde individen med högre boendekostnader. Det är viktigt att inte göra för mycket på samma gång, utan uppgradera i samklang med invånarna, säger Ola Thufvesson. Han varnar för att bygga för modernistiskt.
– Trenden i dag är att bygga rena kopior av den 1960-talsbrutalism som redan finns i de här områdena. Men det är inte det som behövs för att ge mer liv. En bra tumregel är att arkitekter och byggherrar ska vara redo att flytta in i det de har skapat.
Att det byggs kontorsfastigheter, butiker och restauranger som gör att folk som inte bor i området tar sig dit, är också ett av recepten till ett levande bostadsområde.
– Ett område som många vill besöka är också ett område som många vill flytta till, säger Ola Thufvesson.