För att säkerställa säkra och trygga boendemiljöer redan i det tidiga skedet av ett nyproduktionsprojekt har projektchefer och projektledare på Helsingborgshems byggsektion gått stiftelsen Tryggare Sveriges utbildning.
–Med Tryggare Sveriges metodik höjer vi nivån på vårt trygghetsarbete ytterligare. Vi ska bygga in trygghet från början och se till att utforma den fysiska miljön så att den blir tryggare och säkrare, säger Caroline Wedelsbäck, projektledare.
Tillsammans med flera fastighetsägare, en rad branschorganisationer och kommuner har stiftelsen Tryggare Sverige tagit fram en handbok för att med hjälp av stadsplaneringen skapa säkra och trygga livsmiljöer.
Handboken, BoTryggt2030, innehåller riktlinjer, rutiner och konkreta checklistor för att underlätta för både beställare och utförare att göra medvetna val vid planeringen av bostadsområden, bostäder, offentliga platser etcetera.
–I februari och mars i år gick jag och mina kollegor på byggsektionen Tryggare Sveriges grundutbildning. Det var fyra givande, digitala tillfällen. Vi har jobbat med trygghetsfrågorna i våra projekt länge, bland annat genom vårt koncept för trygghetscertifiering. Utbildningen gav oss en ny dimension och djupare förståelse för trygghetsfrågorna. Handboken blir ett bra stöd för oss i projekten. Vi kommer att kunna jobba mer systematiskt, få överblick och lättare kontrollera oss själva så vi inte glömmer viktiga bitar, säger Caroline.
För att en boendemiljö ska vara trygg är det, enligt BoTryggt2030, viktigt att jobba med:
- Gestaltning
- Mix av funktioner
- Tydlighet
- Social kontroll
- Belysning
- Skalskydd
- Förvaltning
- Information
(Nedan hittar du en summering av vad de olika parametrarna står för.)
Just nu håller Helsingborgshem på att bygga Stadskvarteret på Drottninghög.
–När vi började engagera oss i Tryggare Sverige hade vi kommit en bit in i projektet men valde ändå att använda oss av metodiken för att se hur vi ligger till och om vi kan göra något för att öka tryggheten. Strukturen för tryggheten sätts ju egentligen i de tidiga skedena av vårt jobb, berättar Caroline.
I vintras bjöd projektet in representanter från Tryggare Sverige som på plats analyserade det nya kvarteret ur trygghetssynpunkt.
–Glädjande uppnådde vi flera av deras kriterier och vi fick väldigt bra betyg för helheten. Vi fick positiv feedback på utformningen av kvarteret och på hur huskropparna är placerade så att tydliga gångstråk och innegårdar bildas. Innergårdarna har dessutom flera funktioner vilket ökar tryggheten, konstaterar Caroline.
Ur förvaltningssynpunkt hade Tryggare Sverige inte mycket att anmärka på.
–Det är tre punkter som vi behöver tänka på. Det är bra om vi har klotterskydd i passager, sätter ut fler papperskorgar och säkerställer att grönskan som vi planterar är enkel att förvalta. Ganska lätta grejor att ordna faktiskt, säger Caroline.
Svårare att ändra när bygget har kommit så här långt är att alla entréer inte ligger ut mot gatan och att vissa entréer ligger undanskymda i hörn.
–Vi tar med oss den och annan feed-back. Vi på byggsektionen kommer definitivt att ha med handboken BoTryggt2030 för att säkerställa tryggheten på ytterligare en nivå nästa gång det är dags att sätta spaden i marken, avslutar Caroline.
Vad betyder
Gestaltning Utformningen av en plats har stor påverkan på frågor som rör säkerhet, trygghet och attraktivitet. Platsens utseende utgör grunden till våra känslor och vår trygghet. Gestaltning handlar om att ta ett helhetsgrepp i den fysiska miljön och om områdets eller platsens relation till omgivningen.
Mix av funktioner Med mix av funktioner menas att en byggnad, plats, utemiljö etcetera gärna ska ha olika ändamål och kunna användas till olika saker av olika grupper av människor. Om utemiljön kring ett bostadshus har flera funktioner blir platsen naturligt mer trygg. En funktion kan till exempel vara cykelpump, lekplats, sittytor, utegym och affär. Flera funktioner skapar flöden av olika grupper av människor vid olika tider under dygnet.
Tydlighet Tydlighet innebär möjligheten att orientera sig, så att man vet var man är och vart man ska. Vi vill undvika känslan av att kunna gå vilse och vara utsatt. Gränser mellan privata och offentliga rum ska vara markerade på ett tydligt sätt.
Social kontroll Social kontroll gäller både närvaro av synliga människor och att ha överblick över platsen man befinner sig på. Vi vill se andra och känna oss sedda för att vara trygga.
Belysning Bra belysning ökar förutsättningarna för social kontroll under dygnets mörka timmar och kan också i bästa fall reducera brottslighet.
Skalskydd Bra skalskydd handlar om att ha tillräckligt inbrottskyddande väggar, dörrar, fönster och lås. Det är viktigt att skalskyddet är väl integrerat i byggnaden, men inte upplevs som dominerande.
Förvaltning Ett lyckat byggprojekt skapar förutsättningar för en god förvaltning. Det ska vara lätt att hålla rent och snyggt. Ordning och reda visar på ett engagemang och ger en positiv upplevelse av platsen. Om ett område är eftersatt sänder det signaler om att ingen bryr sig vilket riskerar att öka otryggheten och i värsta fall leda till brottslighet. Genom att till exempel placera buskar eller annan växtlighet direkt framför en husvägg försvårar vi klotter på fasaden. Vi ska också välja material som är lätta att sanera.
Information Information om vem som äger och förvaltar ett område, hur skadegörelse ska rapporteras och vilka regler som gäller ger en känsla av kontroll, som i sin tur påverkar tryggheten.
Läs mer om Stadskvarteret på Drottninghög