Under det senaste året har många hyresgäster gjort en fantastisk insats med att sortera sopor, och vi ser positiva förändringar i flera områden. Men det finns fortfarande utrymme för förbättring. Felaktig sopsortering orsakar problem som högre kostnader, otrygghet, miljöskador, sämre arbetsmiljö och fler råttor. Så låt oss fortsätta att arbeta tillsammans för att göra vår sopsortering ännu bättre!
Våra kvartersansvariga har så gott som daglig tillsyn i miljörummen och full koll på hur det går med sorteringen. Ta del av deras egna berättelser.
Norr, Ringstorpsvägen 26
På Ringstorpsvägen 26 sorterar hyresgästerna 60 procent jämfört med 51 procent för ett år sedan.
Kvartersansvarig Deli berättar:
“Det är jättebra att sorteringen ökar. Skyltningen i miljörummet är viktig! Det har vi jobbat med att förbättra det senaste året. Vi har slagit ihop mjuk- och hårdplast i ett kärl vilket underlättar sorteringen av plast.
Många boende blir upprörda när de ser att någon inte håller ordning i soprummet. Till exempel om någon tappar eller slänger skräp på golvet utan att ta upp efter sig. De vet att vi jobbar hårt för att hålla soprummet rent och snyggt. Ett välkomnande och välordnat soprum gör att fler sorterar och bidrar till ordning och reda.”
Slottshöjden, Fredriksdalsplatsen 3–5
På Fredriksdalsplatsen 3–5 sorterar hyresgästerna 66 procent jämfört med 57 procent för ett år sedan.
Kvartersansvarig Tim berättar:
Tim jobbar till vardags på Tågaborg, men ryckte vid detta tillfälle in på Slottshöjden.
“Här har sorteringen ökat. Trots att det är ett litet miljörum så har vi försökt underlätta sorteringen för hyresgästerna så gott det går. Vi har anpassat storleken på sorteringskärlen så att avfallet ska få plats i rätt kärl och vi har uppdaterat informationen på väggarna.“
Laröd, Stallknektsvägen 8–10
På Stallknektsvägen 8–10 sorterar hyresgästerna 72 procent jämfört med 54 procent för ett år sedan.
Kvartersansvarig Erol berättar:
“I detta miljörum har vi satt in lock-i-lock på restavfall – ett extra lock som begränsar möjligheten att kasta säckar i restavfallet. Här fungerar sorteringen generellt sett bra. Framöver kommer vi att testa att sätta lock-i-lock även på kärlen på plast och papper.
Många tycker att miljörummet är mer välordnat och sorteringen fungerar bättre. “
Närlunda, Närlundavägen 11-13
Här sorteras 57 procent jämfört med 52 procent för ett år sedan.
Kvartersansvarig Anders berättar:
“Att sorteringen blivit bättre beror till stor del på att jag eftersorterar. Varje morgon lägger jag omkring en och en halv timme på eftersortering. Det är inte hållbart i längden! Det slängs fortfarande väldigt mycket som skulle kunna sorteras i restavfall – allt från mjukplast till glas och kartong.
För att skapa bättre förutsättningar för sortering har vi delat miljörummet i två. Omkring 60 lägenheter per miljörum brukar vara lagom. Använder fler hushåll ett miljörum blir det lätt allt för anonymt och rörigt. Vi har också anpassat antal kärl och hur de står för att underlätta sortering. Miljörummet har blivit väldigt fint, vilket många hyresgäster uppskattar. Men sorteringen behöver bli bättre.“
Lussebäcken, Kristinelundsgatan 2
På Kristinelundsgatan sorterar hyresgästerna 55 procent jämfört med 44 procent för ett år sedan.
Kvartersansvarig Erik berättar:
“Här fungerar sorteringen bättre nu jämfört med tidigare. Sedan vi slog ihop mjuk- och hårdplast i ett kärl har det blivit mycket smidigare. Hyresgästerna behöver inte tänka på olika sorters plast och jag behöver inte hålla reda på olika tömningar. Vi har också ersatt de stora 1000-liters kärlen med de mindre 660-liters kärlen. Det gör att många sorterar mer, i stället för att slänga allt i en stor svart sopsäck.
Det stora problemet här är att många slänger matavfall med plastpåse runt den bruna påsen. Så nästan varje dag behöver jag plocka bort plastpåsar ur det organiska avfallet.”
Drottninghög, Blåkullagatan 19–25
På Blåkullagatan sorteras omkring 36 procent jämfört med 37 procent för ett år sedan.
Kvartersansvarig Braco berättar:
“Vi har stora bekymmer med nedskräpning och att avfallet inte sorteras, till exempel kläder som kastas i stora högar på golvet i soprummet, plast runt matavfall och grovsopor som ställs lite här och var – även ute på gårdarna, och så vidare.
Två gånger i veckan, behöver jag lägga en hel dag på eftersortering och ta hand om avfall. Tid som jag hade kunna lägga på annat, som att fixa fel eller reparationer.
För att komma till rätta med problemen kommer vi bland annat bygga om miljörummen. Vi behöver jobba tillsammans med de som bor här – utbildning, dialog och återkoppling.“
Vi mäter mängden avfall i tio områden i Helsingborg.
Hittar du inte ditt område? Här finns hela listan.
Din sortering spelar roll – så här gör du rätt.
Plan framåt
Från april blir skillnaden mellan kostnaden för restavfall och övrigt förpackningsavfall mycket större. Att kasta sorterbart avfall i restavfallet kommer vara cirka 30 gånger dyrare än om det hade sorterats ut som förpackningsavfall (plast, papp, metall och glas). Om alla lägenheter sorterar sitt matavfall och sina förpackningar kan vi hålla kostnaderna nere och samtidigt värna om miljön.
För att få ännu fler hyresgäster att sortera fortsätter vi att inspirera och göra tydligt vilket ansvar man har som hyresgäst när det gäller att sortera sitt avfall.
Insatserna skiljer sig åt beroende på vad som behövs i respektive område.